Klara

Ja de finns hopp om livet. Jag mår bra och det känns så bra. Jag har fått tillbaka mina krafter och orkar nu ta hand om min dotter. Ja, jag tog hand om henne innan också såklart. Men ni förstår nog. Wilma mår också bättre. Hon är mera vaken nu och äter på bra. Har kommit över sin födelsevikt och jag kan slappna av nu. Ett tag iaf:) mår hon bra så mår jag bra.

Jag har tänkt på en sak länge som har stört mig. Även innan jag fick barn men kanske ännu mer efter. Tänkte jag skulle försöka skriva någon rad om det. Hoppas ni kan förstå mig rätt bara. Återkommer då de kanske blir lite mer än någon rad!:)