Klara

Ja så var det första advent. En advent och julskyltning utan snö. Känns lite konstigt faktiskt. Å andra sidan känner jag att det är svårt att kunna ha julmys innan min bebis är ute. Är såå less på det här. Så fort bebisen är ute kommer nog jag känna av lite julfeeling. Hoppas jag. Nu är jag bara inne på +2 dagar men känner ändå att jag är superless och har fått vänta en hel evighet. Självklart så vet jag att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge. Men jo, just nu känns det som så. Jag har svårt att förstå, tror att jag kommer få gå såhär hela livet och att det aldrig kommer att komma någon bebis. Självklart vet jag att det är så. Jag är ju inte dum, inte så dum iaf. Men känslomässigt så känns det så. Varje dag över tiden känns som minst en vecka. Jag vet en vecka går ju skitfort i vanliga fall. Man hinner inte ens med att göra det man har tänkt på den veckan. Men i mitt fall så har jag ju redan väntat i 40 veckor och sedan ska en dag kännas som en vecka. Suck suck. Men ska försöka njuta av den här söndagen ändå och alla andra dagar jag får gå över. :) försöka!

Johanna och Markus är hemma i helgen iaf. Det är mysigt:) Ska även försöka gå en liten sväng på julskyltningen idag. Se om det finns något skoj i affärena och ute på gatorna. Man kanske får lite julstämning när man går där:) Min krans sitter på dörren iaf och nä, den blir inte bättre. Kort kommer senare:) Har liksom inte så mycket inspiration till att skapa. Kände i förrgår att jag skulle fortsätta måla på min tavla som jag började med i våras. Eller började och började. Hade dragit någon linje bara. Men jag kände nu när jag började måla att nä de blir inge bra. Vet inte vart jag vill komma med den, har inga ideer. Den ska inte vara realistisk men ändå så ser det ut som att det är de jag vill. Måste även ha ny färg. Å varför målade jag den i olja och inte akryl?!?! Äh de blir nog bra tillslut. Jag får väl lägga undan den ett halvår till haha! Blir aldrig färdig i mina projekt. Jag startar och startar nya och slutför dem sällan. Eller det tar lång tid iaf. Jag är för beroende av mina känslor känner jag. Känner jag inte för det så går det inte. Ibland kan jag sitta och måla t. ex en hel helg utan problem och lätt göra klart ett tavla. Men ibland kan det som sagt ta typ ett år innan jag ens känner något eller har lust med att måla. Det går inte att tvinga fram något, då blir det inte bra eller jag blir inte ens lite halv nöjd. Jag blir oftast aldrig helnöjd med något men jag kan nöja mig med halvnöjd ibland;) hahah vilket surrigt och konstigt inlägg detta blir. Men ja, klockan är tidigt, jag är på smällen och bullen vill tydligen jäsa över och det påverkar mig! Stackars Min Älskar Man. Tur att han är så underbart snäll och förstående. Ska överraska med en god frukost till honom:)

puss